Hög tid för en schysst chokladask i jul

I DN kan vi läsa att Marabou räknar med att fyra miljoner askar Aladdin och Paradis kommer att hamna i våra kundkorgar lagom till jul. Fazers chokladaskar säljer också som bäst de kommande sista dagarna innan julafton. Mitt i all denna jul- och chokladyra, kan vi få hoppas på åtminstone en liten tanke till mans på varifrån chokladen kommer, och vem som har fått betala priset för att vi ska kunna shoppa Aladdin och Romerska bågar till extrapriser lagom till jul?

I Fairtrade Sveriges pressmeddelande i påskas repeterades den återkommande smutsiga sanning som följer i chokladindustrins spår: trafficking av barn och barnarbete är välkända inslag på kakaoplantagerna. Genom att göra något så enkelt som att välja en Fairtrade-märkt chokladkaka eller chokladask till jul i år medverkar du till att vuxna kakaoodlare som arbetar under värdiga och barnarbetesfria förhållanden betalas det pris som kakaon faktiskt är värd. Julen är ju trots allt särskilt barnens högtid, så låt oss då lyfta blicken från julklappslistan och lockpriserna, och visa att vi också bryr oss om att barn i kakaoodlande länder får fortsätta vara barn i jul.

Easy EkoReko: Välj en riktigt god jul i år - välj Fairtrade-märkt choklad! Och skicka gärna ett mail till Marabou, Fazer och Cloetta och fråga när vi kan vänta oss Fairtrade-märkta alternativ från dem!

Skånetipset: På ICA Malmborgs vid Clemenstorget i Lund har de en jättefin hylla full av Fairtrade-märkt choklad, inklusive tryffel i presentpåsar och ett par olika chokladaskar. Bor du inte nära Lund, be din lokala matbutik ta in Fairtrade-märkt choklad/chokladaskar, och om de säger att det inte går, hänvisa till Malmborgs i Lund ;)

Klimatsmart frukt och grönt

Nu känns det nästan som fest att gå på frukt- och gröntavdelningen i mataffären! Vid mina senaste besök där har jag köpt blomkål, squash, purjolök, morötter, palsternacka, kålrot, gurka, äpplen, päron och plommon - alla odlade i Sverige, många av dem faktiskt strax utanför Lund. Det känns bra att kunna köpa något som inte har färdats längre än nödvändigt från bonden hem till mig, och det känns bra att kunna köpa svensk och skånsk mat när det nu är säsong, och stödja de som odlar i vår närhet.

På sistone har jag i ett par olika tidningsartiklar läst om hur närodlat blir alltmer populärt. Enligt en undersökning gjord av Handelns utredningsinstitut är vår önskan att vara mer miljövänliga den största anledningen till att vi väljer närodlad mat. Att handla närodlat har blivit den stora trenden, jämfört med för tio år sedan, då ekologiskt var det som efterfrågades mest.

Har vi alltså blivit mer intresserade av att maten är närodlad än att den är giftfri? Av alla de olika svenska grönsaker och frukter jag köpte i de två mataffärerna jag varit i senast, var inte en enda ekologisk. Om vi väljer närodlat för att naturen, bonden och vi själva ska slippa konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, så tänker vi helt enkelt fel. Tvärtom är det så att vissa av de jordbruksprodukter som vi gärna vill köpa svenskodlade när de väl finns, som jordgubbar och (ny-)potatis, är bland de mest besprutade grödorna i Sverige. Samtidigt kan det vara bättre för miljön att välja svenskodlat, om man till exempel väljer mellan en svensk och en holländsk tomat. Detta eftersom många svenska tomatodlare börjat värma upp sina växthus med förnybar energi.

Men närodlat är väl mer klimatsmart eftersom det transporteras kortare sträcka? Nja, visst påverkar transporterna miljön, men det är inte bara längden maten färdas som vi ska ta hänsyn till. Läs gärna här om vad Naturskyddsföreningen säger om mat, klimat och transportfrågan.

En väninna med insyn i det globala fraktföretaget Maersk har till exempel berättat att där fraktas vanligtvis allt utomeuropeiskt med båt (inte flyg), medan varorna från Spanien transporteras med lastbil (inte tåg eller båt). Att tänka att europeiskt alltid är ett bättre val för att det inte har flugits in från en annan kontinent är alltså inte nödvändigtvis hela sanningen. Det finns också en rapport som visar att rosor som odlats i Kenya trots transporterna gav klart mindre koldioxidutsläpp än rosor som odlats i växthus i Holland - ännu ett bra argument för att köpa Fairtrade-märkta rosor, med andra ord!

Fair trade-mat är inte alltid ekologisk, men ändå ett klimatsmart val. Dels framställs alla fair trade-varor med respekt för både människa och miljö. Fair trade-producenter minimerar sin användning av värdefulla resurser som vatten, använder lokala råvaror och hållbara jordbruksmetoder och arbetar aktivt för att minska sin miljöpåverkan. Det finns även en lång lista på alla kemikalier och bekämpningsmedel som är förbjudna att använda för fair trade-producenter. Den extra inkomst som fair trade-producenter får innebär också att de inte behöver överutnyttja viktiga naturresurser, och att de kan investera i att skydda sin närmiljö mot torka, jorderosion och andra klimatrelaterade problem.  

Hur ska vi då välja och tänka när vi står vid frukt- och gröntdisken? Min tes är att det är fullt möjligt att kombinera närodlat, ekologiskt och fair trade, eftersom det finns argument som talar för dem alla. För egen del väljer jag alltid fair trade när det finns, eftersom jag vet att det gör reell skillnad för odlarna, deras familjer och samhällen. Om valet däremot står mellan ekologiskt och närodlat väljer jag helst ekologiskt, men gärna exempelvis svenska äpplen också, för att sända en signal till handlaren att det både är viktigt med giftfria och lokala alternativ för mig som konsument.

Easy EkoReko: Börja med att provköpa ett par klimatsmarta varor och se vad du tycker. Kanske känns det som ett lite mindre steg att satsa på ekologiska morötter och potatis, som oftast också är svenska, och inte skiljer så mycket i pris från det konventionellt odlade alternativet. Innan du vet ordet av är det en vana ;)

Webtipset: För dig som vill ha närproducerat - leta upp närmaste Bondens egen marknad så har du hittat rätt, vare sig du bor i Malmö, Göteborg, Stockholm eller någon av de andra 15 städerna. Söker du fina ekologiska (och ofta närodlade skånska) grönsaker och frukt kan Mossagården varmt rekommenderas. I deras Ekobutik på nätet finns massor av ekologiska varor, inte bara mat. Dessutom går det att prenumerera på frukt- och grönsakslådor i flera olika storlekar.

Bananas!

Bildlänk

När jag var och handlade i vår lokala ICA-butik härom dagen blev jag tvungen att stanna till vid fruktavdelningen och titta en extra gång på prisskyltarna vid bananerna. De Fairtrade-märkta bananerna (som för övrigt alltid också är ekologiska i Sverige) kostade 14.90 kronor kilot. Kanske det billigaste kilopris jag någonsin sett för Fairtrade-märkta bananer. De "vanliga" bananerna kostade 19.90 kronor kilot. Döm om min förvåning, när jag alltid brukar betala 20 - 25 kronor kilot för Fairtrade-märkta bananer, medan "vanliga" bananer kan säljas till riktiga lockpriser. Nu var det nästan tvärtom!

För mig sätter det här argument om fair trade-varor lite på sin spets. En av de vanligaste anledningarna till att många inte väljer Fairtrade-märkta (och ekologiska) livsmedel är att de upplever dem som för dyra. Det här är intressant i sig. Min första poäng är att vi har blivit vana att betala ett visst pris för exempelvis bananer, och då tycker vi att det är det "rätta" priset. Om vi betalar lite mer för det Fairtrade-märkta alternativet blir vår matkasse dyrare. Å andra sidan innebär det att vi visar att vi bryr oss om att de som har odlat och skördat bananerna inte har utsatts för kemikalier och inhumana arbetsförhållanden, att de får rättvist betalt, och att de inte är barn. Tycker vi det är acceptabelt att de mänskliga rättigheterna som vi alla har bryts mot i bananproducenternas fall, för att vi ska få betala mindre för bananerna?

Min andra poäng handlar också om vanans makt. Under tiden som jag stod och tittade på de ovanligt billiga Fairtrade-märkta bananerna kom en medelålders kvinna förbi. Hon tog god tid på sig att välja ut en bananklase, men hon gjorde det bland de konventionellt odlade bananerna, som alltså var fem kronor dyrare per kilo. Jag fick anstränga mig för att inte nyfiket fråga henne varför hon inte passade på att välja de Fairtrade-märkta bananerna, som dessutom var både ekologiska och ovanligt billiga.

Skillnaderna på de två olika bananhögarna (som låg bredvid varandra) förutom priset var bananernas storlek och utseende. De "vanliga" bananerna låg inte i påsar, vilket de Fairtrade-märkta alltid gör (genomskinliga plastpåsar). Dessutom var de "vanliga" bananerna lite större och lite gulare än de Fairtrade-märkta.

Easy EkoReko: våga ifrågasätta dina vanor! Fairtrade-märkta bananer blir lika gula som "vanliga" om du tar ut dem ur plastpåsen och låter dem ligga i rumsvärme någon dag. Om de inte är lika stora som "vanliga" bananer - ta två.

Utmaningen: prova det Fairtrade-märkta alternativet nästa gång du ska köpa någon vara du köper ofta, till exempel kaffe, te, choklad eller bananer. Hur mycket mer kostade det? Var det lika gott, eller kanske till och med godare?

ps! Fairtrade-märkta varor är ofta ekologiska också. Du behöver inte välja antingen det ena eller det andra.

Rättvis handel, fair trade och Fairtrade

Ett förhoppningsvis klargörande inlägg på ett område som jag själv inte hade någon vidare koll på innan jag kom i kontakt med den eminenta Världsbutiken i Helsingborg i slutet av 2007.

För det första, rättvis handel = fair trade. Båda begreppen används på svenska. Med rättvis handel menas ett handelssamarbete på schyssta villkor, där särskilt fokus ligger på producentens situation. Inom samarbetet finns:

1. producenter, främst i Asien, Afrika eller Latinamerika, som odlar livsmedel eller tillverkar allt från hantverk, pappersvaror och smycken till leksaker, väskor, kläder... och mycket mer! Producenterna har inte tillräcklig tillgång till en marknad som kan köpa deras varor på grund av att de till exempel bor på landsbygden, saknar utbildning, tillhör "fel" kast eller etnisk grupp, är funktionshindrade eller kvinnor.

2. (ibland) en exportorganisation, som kan hjälpa producenterna med utbildning, varutransport, lokaler, skapa kontakt med importörer och liknande

3. en importör, som ser till att varorna hamnar i Sverige (och/eller Europa, USA, Japan...) och säljer dem vidare till...

4. en återförsäljare, som kan vara en världsbutik eller en vanlig mataffär.

De schyssta villkor som samarbetet inom rättvis handel bygger på handlar bland annat om att producenterna ska få ett rättvist pris för sina varor, att de inte ska diskrimineras, att de ska arbeta under bra och hälsosamma förhållanden, att de ska värna om miljön, och att barnarbete är förbjudet. Detta är en kort sammanfattning - läs gärna mer om villkoren för rättvis handel på Nätverket rättvis handels websida.

Vilka varor är då rättvist handlade varor? Dessa varor tillverkas inom två olika system, och inom båda dessa finns det kontrollsystem, för att se till att reglerna för rättvis handel verkligen följs.

Det system som kanske flest är bekanta med representeras av Fairtrade-märkningen. Märkningen sitter på olika slags produkter - framför allt mat och dryck, men också rosor, sportbollar och bomull. Fairtrade som stavas just så (med stort F och i ett ord) är både namnet på en internationell organisation och deras märkning. Tidigare kallades Fairtrade för Rättvisemärkt i Sverige (och Max Havelaar i Danmark och Holland). Fairtrade tillverkar inga produkter själva. Men vilket företag som helst kan få sin produkt Fairtrade-märkt, om de uppfyller Fairtrades kriterier för rättvis handel, som inkluderar speciella produktkriterier för just den produkt företaget vill märka.

Det finns över 1000 Fairtrade-märkta produkter att köpa i Sverige - kryddor, ris, quinoa, vin, godis, nötter, glass, honung, kakao, socker, frukt, te och kaffe... Du hittar dem hos ICA och Coop, Willys, Netto och Lidl, på Jysk och Åhléns (bomullsprodukter som handdukar), på Stadium (sportbollar), Systembolaget och i blomsteraffären.

Det andra etablerade systemet för rättvis handel sker inom World Fair Trade Organization, WFTO. Deras symbol här ovan är inte lika välkänd, eftersom den inte används till att märka produkter. Symbolen får bara användas av de organisationer som är medlemmar i WFTO. Medlemmar i WFTO sysslar enbart med rättvis handel, inget annat. Bland medlemmarna finns producenter, exportorganisationer, importörer och återförsäljare. Rättvist handlade varor som har tillverkats inom WFTO-systemet kan vara alla sorters produkter, såväl hantverk som mat. Du hittar dem lättast hos fair trade-återförsäljare, som världsbutikerna och IM fair trade.

Easy EkoReko: att köpa rättvist handlade varor är ett lätt sätt att förbättra livet för många! Fairtrade-märkt mat och dryck hittar du antingen på en speciellt skyltad EkoReko-avdelning i mataffären, eller på samma hylla som du hittar ditt "vanliga" kaffe eller te, ris, kryddor eller choklad. En bra början kan vara att bestämma att minst en av varorna du köper ska vara Fairtrade-märkt när du handlar mat.

Skånetipset: vi skåningar är bortskämda med en uppsjö världsbutiker! Missa inte att besöka dem om du är i Ängelholm, Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö eller Ystad (Stortorget 10).

Webtipset: för den som bor långt ifrån en återförsäljare av rättvist handlade varor finns nätbutikerna Green&grejerna och Buyfair.

En vegetarians våndor

Jag blev vegetarian på våren 1995, när jag gick i nionde klass. Det fanns flera anledningar till att jag blev vegetarian just då. Den utlösande faktorn var EU:s slakttransporter, som fraktade djur över hela unionen under usla förhållanden, för att det otroligt nog var ekonomiskt lönsamt att exempelvis låta svenska kor trängas i en lastbil med dödsångest hela vägen ner till slaktaren i Italien. När mediebilderna av dessa stackars stressade och plågade djur började komma ut blev det en vändpunkt för mig och ett definitivt slut på mitt köttätande.

Jag hade då länge funderat på att bli vegetarian, av den enkla anledningen att jag är löjligt förtjust i djur, till den grad att jag inte kan låta bli att gå fram och prata med främmande hundar, hästar med flera djur när jag stöter på dem. Detta har ibland resulterat i pinsamma situationer, som att jag har blivit nafsad i handen av hundar för att jag naivt tror att alla hundar förstår att jag är deras vän när jag sträcker mig mot dem. Det gör de inte, vet jag nu.

 

År 1995 pratades det däremot inte så mycket om att produktionen och vår konsumtion av mat, i synnerhet köttätandet, är en av de stora bovarna när det gäller våra utsläpp av växthusgaser. Det är annars ett idag välbekant argument som jag hoppas och tror faktiskt konkret har påverkat mångas ätande. Nej, den viktigaste aspekten för min del var nog att jag inte ville ha något att göra med slakttransporterna och djurplågeriet, att det bara kändes mycket bättre att inte äta kött. Jag är övertygad om att samma tankegångar styr många av oss när vi väljer att köpa ekologiska och rättvist handlade produkter, eller när vi skänker pengar till välgörenhet. Vi mår bättre av att göra ett val som signalerar något positivt för oss och andra, och som vi känner gör världen lite bättre.

 

Mitt val att bli vegetarian har jag inte ångrat under de gångna 16 åren. Men jag kan utan omsvep erkänna att det inte alltid har varit lätt. Vissa släktingar lyckas aldrig lära sig vem som äter vad, vilket innebär att det kan kännas ganska besvärligt att komma på besök till dem och tvingas tacka nej till det de har lagat. I sanningens namn är det dock inte särskilt lätt för dem, eftersom jag och mina tre systrar alla har olika matvaror som vi inte äter eller tål. Det har med tiden blivit en vana när jag blir hembjuden till någon att jag frågar en gång extra om våra värdar vet att jag är vegetarian, och om jag ska ta med mig egen mat.

 

En särskilt problematisk situation kan uppstå när det av en eller annan anledning visar sig vara kött i min mat. Exempelvis beställde jag en stor grönsallad på ett café i Bologna, och fick då in en blandad sallad med tonfisk. Det kändes fånigt att behöva skicka tillbaka den med förklaringen att jag är vegetarian, och i Sverige brukar det inte vara fisk eller kött i en grönsallad om det inte står så i menyn. Jag fick snabbt tillbaks samma sallad, med en del av tonfisken halvhjärtat bortplockad. I detta läge insåg mannen i mitt liv att jag börjat tappa både tålamodet och aptiten, och ryckte hjältemodigt in och tvingade fram en sallad caprese. 

 

Men när vi skulle betala stod ändå tonfisksalladen med på notan, och vi blev närmast utskrattade när vi försökte påpeka varför jag inte kunnat äta den. Inte förrän jag utbrast att det faktiskt kunde finnas folk som var allergiska mot fisk (vilket jag inte vet om det finns), och cafépersonalen misstolkade detta till att jag var allergisk mot fisk, lät de oss slippa betala den vid det laget ännu mer förhatliga grönsalladen med tonfisk.

 

Som parentes kan jag nämna till köttätare med vegetariska vänner att det kan vara känsligare än man kanske tror, det här med att få kött framför näsan. Jag och min sambo var på inflyttningsfest hos en ny kollega till honom för några veckor sedan. Kollegan och hans fru är båda vegetarianer sedan länge, och frun visade sig vara en riktig gourmetkock. Hon hade lagat en alldeles fantastisk lunchbuffé med mängder av sallader och vegetariska rätter från hela världen, plus en himmelsk dessertbuffé. Värdparet hade välkomnat gästerna att bidra med något till buffén om de så önskade. Trots att gästerna så vitt jag vet var medvetna om att de var bjudna på vegetarisk buffé, hade någon valt att ta med sig kryddade köttkorvar. Jag kan lova att värdinnan inte lämnade någon plats till de korvarna i hennes kyl. 

 

Det var ett klavertramp i stil med att ta med griskött till en fest i en judisk eller muslimsk familj, skulle jag vilja påstå. Ett par av de manliga gästerna hade dessutom mage att kommentera att ”tack och lov att någon tog med kött så det blev lite riktig mat här”, medan de stod framför värdinnans dignande buffébord. Jag tycker inte att det är för mycket begärt att ta seden dit man kommer även i detta fall. Eventuellt får man stoppa i sig en rejäl portion kött innan man åker hemifrån om man inte tror att man kan överleva några timmar utan det. 

Bildlänk

 

Men hur gör man då som vegetarian när det finns, eller kan finnas, rester av kött i ens mat, och man dessutom egentligen vill äta maten? Vid det här laget börjar det bli riktigt knivigt. Jag tar till exempel Omega 3 varje morgon, men givetvis inte som fiskolja utan i form av kapslar med linfröolja. Kapseln är dock tillverkad av slakteriavfall av grisar eller kor, det vill säga gelatin. Alternativet är att tvinga i mig flytande linfröolja, och jag känner att det nog finns en risk att jag inte kommer att ta någon Omega 3 alls i så fall. 

 

Ännu värre, vad göra när något man verkligen tycker om har gelatin som en av huvudingredienserna? Jag äter inte mycket lösviktsgodis, men de gånger jag köper det älskar jag att plocka sega råttor, gröna grodor, röda hjärtan, fruktnappar och andra sorters gelégodis. Det är en evig kamp med samvetet när jag köper dem. Jag vill absolut inte läsa på innehållsförteckningen, eftersom det ofta tydligt står något om svin eller nöt på etiketten. När Aroma lanserade Rättvisa möss blev jag väldigt glad – en klassisk favorit, nu med Fairtrade-märkt socker! Ett lite bättre val har jag då gjort när jag valt dem i stället för vanliga sega råttor, men på vegetariankontot står jag fortfarande på minus när jag tuggar i mig mina rättvisa gelatinmöss.

 

Samtidigt känner jag att det är upp till var och en att göra de personliga val de vill. Jag är vegetarian men äter ägg och mjölkprodukter. Jag har väskor och skor i skinn och får dessutom som sagt i mig en del gelatin. Jag tror inte på allt eller inget – att det bara finns ett rätt och ett fel. Även att göra ett aldrig så litet positivt val är en bra början!

 

Förresten, liknande problem måste ni väl ha som inte äter alla sorters kött, som inte gillar vissa ingredienser eller kryddor, eller är allergiska mot något? Frågar ni pizzabagaren om han har delat er pizza med samma verktyg som han använt till de andra? Kollar ni vilken slags buljong de haft i, och om de använder andra grytor och stekspadar när ni går på restaurang? Ber ni sandwichpersonalen på Subway byta plasthandskar när det är er tur? Eller gör ni som jag och håller till godo med att ni nästan vet att ni inte äter det där ni inte vill ha i er, och försvarar er med lite nödargument när ni inte kan låta bli ändå? Biktstolen är härmed stängd för idag. Kommentarer och bannor är varmt välkomna! 

 

Easy EkoReko: För alla som håller hårt på att inte äta några animaliska produkter alls finns det faktiskt en del gelatinfritt godis från Goody Good Stuff, Kung Markatta, Ekorren och Eco Vital. Ett bra Omega 3-kosttillskott känner jag som sagt inte till, men komplettera gärna med garanterat djurfria Multivitamin för vegetarianer från New Nordic eller MittVal Vegetarian.

 

Skånetipset: Ekobutiken Sju Bönor i Helsingborg säljer inget animaliskt, utom ägg och mjölkprodukter. En mysig butik på Järnvägsgatan 29 mittemot Knutpunkten med bland annat fräscha ekologiska grönsaker och frukt. Astrid och Aporna i Malmö är något så ovanligt som en ekologisk och vegetarisk supermarket! Du hittar dem på Gustav Möllers Gata 2 vid Konserthuset.

 

Webtipset: helvegetariska Goodstore på Skånegatan 92 i Stockholm har också webshop med över 1500 produkter.

Utmaningen: till dig som äter kött - en köttfri dag är en bra början! Antar du den?